Anfallstyper

På basis av beskrivningen av anfallssymptomen bestäms typen eller typerna av anfall. Dessa har en central betydelse för diagnosen och vården. Anfallstyperna kan indelas i partiella och generaliserade. En del anfall förblir oklassificerade. Anfallens indelning i olika typer ger antydningar om epilepsins orsaker och även om den lämpligaste läkemedelsvården.

Om det på grundval av symptomen och förändringarna i hjärnans elektriska funktioner är fråga om en lokal störning i hjärnan, kallas anfallen partiella anfall. Dessa anfall kan generaliseras sekundärt då störningen sprider sig till vidare områden i hjärnan på båda hjärnhalvorna. Om den elektriska funktionen i hjärnan störs plötsligt och samtidigt i båda hjärnhalvorna, kallas anfallen generaliserade anfall.

De partiella anfallens indelning bygger på en föreställning om ett samband mellan typen av anfall och hjärnans funktionella anatomi. Definitionen av det anatomiska hjärnområde som blir aktiverat vid anfallet – då den är möjlig – hör till denna fas av diagnostiken.

Vid en undersökning med elektroencefalografi (EEG) registreras den elektriska funktionen i hjärnbarken till stora hjärnan. EEG är till hjälp när det gäller att ställa epilepsidiagnosen och att identifiera anfallstypen. Mellan anfallen kan EEG-undersökningen dock ge en fullständigt normal bild.