Epilepsins orsak (etiologi)

Epilepsins orsak (etiologin) försöker man fastställa alltid när det är möjligt. Undersökningen och förklaringen till uppkomstmekanismen försvåras av epilepsiernas mångfald. Huvuddelen av de direkt generaliserade epilepsisyndromen börjar redan i barndomen eller ungdomen och en del av dem upphör när man kommer till vuxen ålder. Om dessa generaliserade epilepsier används också benämningen idiopatisk eller självuppkommen epilepsi. Bakom dem ligger sannolikt en ärftlig benägenhet om inte undersökningsresultaten ger anledning att konstatera någon annan orsak till epilepsin.

Skador på hjärnan kan däremot leda till uppkomst av partiell epilepsi i vilken ålder som helst. Om orsaken till epilepsisymptomet blir klarlagt kallas epilepsin symptomatisk, och kryptogen i de fall, där våra undersökningsmetoder inte ännu är tillräckliga för att klarlägga orsaken. Ärftliga faktorer torde medverka också till uppkomsten av symptomatisk och kryptogen epilepsi.

Orsaken kan vara någon känd neurologisk sjukdom, där ett av symptomen kan vara epileptiska anfall (t.ex. Unverricht-Lundborg), någon annan genetisk sjukdom (t.ex. neuronal keroidilpofuskinos) eller någon viss neuropatologisk orsak till symptomatisk partiell epilepsi (t.ex. en hjärnskada, hjärninflammation eller hjärnväxt).