Föräldraskap
Hela familjen berörs när en förälder insjuknar i epilepsi. Berätta ärligt om epilepsin för barnet och på ett sätt som motsvarar barnets ålders- och utvecklingsnivå. Då kan barnet lättare ställa frågor i ärendet senare.
Epilepsi väcker frågor
Barnet kan fundera på:
- Vad är fel med förälderns?
- Blir föräldern frisk?
- Har jag orsakat insjuknandet på något sätt?
- Kan jag också bli sjuk?
- Hur går det för vår familj?
Föräldrarna har sina egna tankar:
- Vad tänker barnet och vad vet de om epilepsi?
- Hur ska man tala om epilepsi för barnen?
- Hur ska man behandla barnets oro och rädsla?
- Känner barnet sig otryggt hemma?
- Vem kan hjälpa vår familj i situationen?
- Hur går det för föräldraskapet, är jag tillräcklig?
Hur kan man stöda barnet?
När man har berättat om epilepsin för barnet är det lättare för barnet att ställa frågor i fortsättningen. Ofta vet föräldrarna själva vad de kan berätta för barnet. Det lönar sig att lätta på barnets oro genom att berätta att föräldern får hjälp med sjukdomen, till exempel medicinering. Barnet behöver också få höra att föräldrarna sköter om barnet även trots sjukdomen.
Epilepsin kan vara skrämmande för barnet. Man kan säga till barnet: ”Hördu, jag märker att du grubblar över det. Ska vi prata?” Barnet behöver framför allt säkerhet och uppmärksamhet – man behöver ändå inte alltid diskutera så ingående. Man kan ta upp sjukdomen till exempel när man gör något tillsammans och fråga vad barnet nu tänker om förälderns insjuknande. Svara på barnets frågor och sök tillsammans information. Fråga läkaren tillsammans.
Hur ska man hantera situationer som är förknippade med epilepsianfall?
Det är viktigt att föräldern har någon vuxen som han eller hon kan dela sitt ansvar över barnet med när ett epilepsianfall kommer. Om barnet är den som är på plats först och som enda person, borde barnet veta hur det ska gå till väga. Barnets uppgift är att tillkalla en vuxen till platsen.
Utarbeta en säkerhetsplan tillsammans
Om ambulansen kommer för att hämta föräldern är barnet naturligtvis skärrat. Då är det viktigt att ge trygghet och hålla fast i rutinerna. Man måste berätta för barnet vad som har inträffat och att mamma eller pappa nu är på sjukhuset och får vård där. Man kan fundera över om det går att ringa eller skicka ett meddelande till föräldern, när man kunde åka och hälsa på och om man till exempel kunde ta med sig en teckning som gåva.
Sök hjälp vid behov
Bli inte ensam om dina egna resurser och kunskaper är otillräckliga. Man kan kontakta till exempel familjerådgivningen om man som förälder oroar sig för barnet. Familjerådgivningens tjänster är avsedda för hela familjen. Också skolhälsovårdaren och skolpsykologen kan hjälpa och handleda barnet och familjen.
Information, material och kamratstöd
Kamratstöd och andras erfarenheter av motsvarande situationer hittar du i Epilepsitidningen eller på familjekurser, på subventionerade familjesemestrar och i epilepsiföreningarnas familjeverksamhet.
På webbplatsen hittar du även material till barn och familjer på finska: historier om epilepsi, videor och pappersdockor som du kan använda för att diskutera eller leka epilepsirelaterade vardagssituationer.