Ansvaret för att arrangera social- och hälsovårdstjänster överfördes den 1 januari 2023 från kommunerna till välfärdsområdena. Övergången har inte skett automatiskt, och inte över en natt, så den historiska ändringen har även väckt oro hos många av oss. För dem som använder social- och hälsovårdstjänster borde ändringen egentligen inte synas eller kännas. Reformen har goda syften: tjänsterna förbättras, köerna förkortas, jämlikheten förbättras, kostnadseffektiviteten i tjänsterna ökar och så vidare. För att syftena ska uppfyllas måste alla välfärdsområden ännu jobba hårt – reformen är inte ännu klar.
Vårens riksdagsval är ett val om social- och hälsovården. Epilepsiförbundet vill att god vård tas upp till diskussion liksom vikten av att bevara de nationella vårdrekommendationerna och -vägarna. Låt oss upprätthålla de vårdvägar som har visat sig vara fungerande.
Epilepsier är en mångsidig grupp av neurologiska sjukdomar med mångfasetterade bakomliggande orsaker, symptom och prognoser, vilket betyder att även diagnostiken och vården vid olika epilepsier varierar. För personer med epilepsi betyder en fungerande vårdväg att man kan följa anfallsfria vuxna patienter inom primärvården. Epilepsidiagnostik samt uppföljning, rehabilitering, frågor kring arbetsförmågan samt graviditetsplanering och -uppföljning för barnpatienter och icke-anfallsfria vuxna patienter ska genomföras vid specialsjukvårdens enheter för barnneurologi och neurologi. Universitetssjukhusens multiprofessionella arbetsgrupper som är specialiserade på epilepsi konsulteras i svåra epilepsifall. Dessutom finns det i Finland två centraler som är specialiserade på epilepsi (KYS och HUS), där man utför specialdiagnostik vid svår epilepsi, epilepsikirurgiska utredningar, intrakraniell registrering, stimulatorrekommendationer och kirurgisk behandling. Efter behov kan man på distans konsultera det europeiska kompetensnätverket i sällsynta fall.
Jag önskar alla läsare ett gott nytt år 2023!
Virpi Tarkiainen
verksamhetsledare